Följer ni Jonas Petersons blogg? Killen som sa upp sig från jobbkarusellen hemma i Sverige, drog till Australien och blev bröllopsfotograf? Om inte, så har ni missat något. Fantastiskt vackra bilder – och fina reflektioner över livet.
Som inlägget idag – The boy within. Precis så känner jag mig. Det bor en liten, liten flicka där inuti, som hoppar och studsar av lycka. Jag är så vansinnigt lycklig över att mitt liv är så bra och att jag får jobba med det jag gör.
Det ni.
Trilla inte av stolen nu… men jag tänkte att det vore kul att få lite fart på bloggen igen. Vad tror ni om det?
Så vad hände? Det är ju fyra månader sedan sist. Tja. Allt kanske. På en och samma gång. Mest bra saker, väldigt bra saker. Ett nytt jobb, ett bröllop och en av de bästa – nej, den bästa – semestern i mannaminne.
Det tar på krafterna att vara arbetslös. Särskilt om man i jakten på det nya jobbet går ‘all in’ på att vara aktiv. Överallt. Samtidigt. Det gav mig världens bästa jobb, men det tog på krafterna. Om man samtidigt planerar att gifta sig, på en av de vackraste grekiska öar som finns, så finns det inte så mycket umf kvar till slut.
Men nu, efter det fantastiska bröllopet och en lååång härlig semester (som avslutades på tidernas största inspirationsläger för nördar inom sociala medier), är jag på banan igen.
Lång, mörk och deprimerande höst säger ni? Färgglad, mysig och vansinnigt kul höst säger jag. Tjohoo!
Det finns så många fantastiskt duktiga människor. Och så många av dem skriver fantastiska bloggar! Alltså följer jag en galen mängd bloggar. Jag läser, och förundras. Och läser, och tänker att “japp, det där är klockrent, det måste jag ta med mig”. Nästa dag gör jag likadant. Med nästa bloggpost. Och då har jag glömt vad det var jag skulle ta med mig från igår.
Riktigt så illa är det så klart inte. Mycket av det jag läser har jag naturligtvis med mig. Men då och då läser jag handfasta råd och tips, som jag verkligen skulle vilja ha med mig när jag behöver dem. Som Jason Cohens “10 secrets to more magnetic copy” till exempel. Eller Mattias Åkerbergs sammanfattning av Robert W. Blys “The copywriter’s handbook” i texten “Så skriver du reklamtexter som folk vill läsa (och kan förstå)“.
Idag trillade ett inlägg från Copyblogger (en fantastisk blogg så klart) in i min RSS-läsare. Inlägget hette “Is reading blogposts worth your time“. Och James Chartrand (som för övrigt skriver ytterligare en toppenblogg; Men with Pens) får in en fullträff på yours truly med frågorna “So when was the last time you actually put any of that advice into action? Where’s your follow-through?”
Ka-tjunk. Eller nåt åt det hållet. Låter det när det sjunker in.
“The road to hell is paved with good intentions“.
Nästa gång jag läser något och tänker “japp, det ska jag ta med mig”, så ska jag göra det. Banne mig. Kanske till och med skriva upp tipsen (för hand!) på en post-it och smacka dit på skärmen. Istället för att bokmärka och tänka att jag läser det igen sedan. Nej, jag behöver se dem hela tiden. Så att jag verkligen använder dem.
Framöver ska det bli mer hockey, och mindre snack.
För om det inte blir det, så borde jag kanske klappa lite mer på katten, göra klart filten av mormorsrutor eller åka och simma istället. Eller kasta frisbee, som James säger. För om jag inte använder alla goda råd jag får, varför läser jag dem då? Vad har de då för nytta?
Igår höll Björn Alberts ett toppenbra seminarium (som en del i Centerpartiets webbskola – som för övrigt är ett riktigt kul initiativ från partiet) om hur man bloggar med framgång. Många bra tips finns att finna i Björns 77 slides från presentationen, som bland annat handlade om hur man gör sin blogg synlig på sökmotorerna. Seminariet (som är 2,5 timmar långt) finns dessutom inspelat, så du kan spana in det på Centerpartiets Bambuserkanal.
Lotta i andra kanaler